Orkar inte med det här längre, så mycket hat men ändå så mycket kärlek på samma gång.
Du är en sån känslokall person, så otroligt desperat och vidrig, och du äcklar mig så sjukt.
Men ändå så påminner allt mig om dig, vart jag än står eller gå så finns du alltid där..någonstans.
But can you broke a broken heart?